Förskolan kräftor och bigaråer

Hampus har börjat sin inskolningsperiod på förskolan. Han är så himla duktig och glad hela tiden, han har en stolt mamma, vill jag bara påpeka.
I fredags så lämnade vi barnen ensamma med personalen för första gången, i ca 40 minuter. Glad i hågen sa jag hej då, han gnisslade lite i Emmas famn, men när jag vände mig om utanför grinden så var han i full fart med leken igen, likandant var det när jag kom tillbaka, jag hade nog lite blandade känslor där ett tag, dels glad och lycklig för att han trivs så bra, och dels lite ja.. svartsjuk är nog inte det rätta ordet, men det nöp lite i hjärtat när jag såg hur bra han klarade sig utan mig, det gjorde det allt, men när han upptäckte att jag var tillbaka så sprang han fram och kramade och pussade på mig, och då kändes det bra igen, min lilla pojk hade nog saknat mamma lite i alla fall.

Idag har vi haft en riktigt bra dag, vi åkte på uteauktion hela familjen och solen gassade. Hampus tyckte inte attd et var så väldans kul med auktion, så efter det att Robert vunnit ett pingisbord så åkte vi hem igen med lilla gnällbert, som satt och tjoade och tjatade hela vägen hem, jag som trodde att han skulle somna i bilen fick se mig besegrad och början till en lång eftermiddag tog vid.
Hampus sover bara en gång per dag numera, annars somnar han aldrig på kvällen. Idag blev sovschemat lite ruckat på, han somnade på vägen till auktionen, och vaknade ungefär då han brukar somna i vanliga fall, därmed den långa eftermiddagen. Nu sover i alla fall vår skatt igen, får hoppas han sover hela natten, fastän han somnade vid halv sju istället för halv åtta, som han brukar.
Vi har haft myskväll jag och Robert, med kräftor och räkor, massa kalla såser av alla de slag, vitlöksbröd och färskpotatis, mums!
Robert fick tag på färska nyfångade kräftor, färdiga att sätta tänderna i, till ett ofantligt kilopris, men ändå, smakar det så kostar det, som man brukar säga.
Det var välldans taggiga kräftor min käre sambo fick tag på, men det gjorde inget, jag stack mig bara lite här och där i munnen.
Glad i hågen tog jag ut en påse bigaråer till efterrätt, jag har inte kunnat äta det på ca 2 år, halsen har svulnat upp, men i år kunde jag!
Jag skulle ha tänkt på dom små hålen i läppen. Nu är det knölar där under.
Nej jag var inte helt fri från bigaråallergin, skit också, ser ut som att jag fått stryk eller nåt, Robert flinar åt mig och jag flinar åt mig själv också för den delen, ja ja. Smakar det så kostar det. Som sagt.